Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lära matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet är att främja barns lärande och förståelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har använt oss av olika forskningsmetoder såsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev också om teoretisk bakgrund och där representerades läroplanens kunskapsmål i matematik. Vi beskrev även tidigare forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lärandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008.Datum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mäta människor ? en fallstudie på ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC.Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, immateriella tillgångar..

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel.

Denna uppsats, "Vi önskar oss bara killgrejor eller hur"? ? ett arbete om könsroller och leksaker, skriven av Åsa Arvidsson och Eva Hansson, är baserad på en undersökning som genomförts på två förskolor. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur leksaker uppfattas och behandlas av barn och vuxna. För att kunna få fram ett resultat av vår undersökning har vi tagit fram fyra frågeställningar: - Vad väljer föräldrar och andra vuxna i barnets närhet för kategori av leksaker till barn beroende på kön? - Vilka och vad för slags leksaker väljer barnen själv att leka med? - Hur leker flickor och pojkar med samma leksak? - Hur tänker pedagogerna på förskolan kring leksaker? Vi har utgått ifrån tidigare studier kring leksaker och könsroller. Vi tror att den omgivning och de sociala kontakter barnet kommer i kontakt med har betydelse för barnets könsrollsidentitet.

Globaliseringen ställer större och större krav när det gäller verksamhetsstyrning på stora organisationer. Det är viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mål trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att ledningen endast kan påverka styrningen till ca tio procent, återstående del blir en framväxande strategi. Syftet med studien är att jämföra objekten när det gäller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affärsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg.

SammanfattningDatum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Kristina Andersson Anette TitzeEnköping VästeråsHandledare: Matti Skoog, universitetslektorTitel: Immateriella tillgångars värde i två företagsspecifika situationerkonkurs relaterat till företagsförvärvProblem: Intressenter som verkar kring ett företag måste kunna få enhelhetsuppfattning om dess värde. Redovisningsteoretiker har längeansett att immateriella tillgångar bör redovisas i större omfattning ibalansräkningen, både de som kan aktiveras enligt regelverket samtde osynliga så som personalen. Svårigheten med att värdera dessatillgångar är med andra ord ett problem, därav den fortgåendedebatten. Därför är det intressant att studera hur tillgångarna behållersitt värde i händelse av konkurs, sett i relation till företagsförvärv.Syfte: Syftet med denna studie är att diskutera problematiken kringvärderingen av de immateriella tillgångarna och studera i vilkenutsträckning värdet behålls i förvärvs- respektive konkurssituationer.Metod: Författarna har använt regelverk, relevant litteratur, samt artiklarinom området där värderingsproblematik har diskuterats. Vidare harprimärdata samlats in i form av handlingar från företag där konkurshar avslutats och intervjuer med sakkunniga inom området för attkunna studera praxis.